Cementerad gödselvårdsanläggning 1940

Aggarps historia

Del 4 Bidrag.

Arbetsbeskrivning, ritning, kostnadsberäkning och utlåtande till cementerad gödselvårdsanläggning.

• Vid jordbruksfastigheten lägenheten Aggarp i Kråkshults socken, Jönköpings län. Ägare Olga Karlsson, brukare den samme plus maken. Fastighetens areal odlad jord utgör 2.25 hektar. Kreatursbesättningen utgöres normalt av 1 häst, 3 vuxna nötkretaur, 2 ungnöt och 2 svin. Vid detta tillfälle upprättas ritning på fähuset 20 kvm. och gödselplattan 33 kvm. Arbetet beräknas till en kostnad av 580 kronor. På fastigheten föreligger behov av gödselvårdsanläggning i den omfattning, som ovan angivets, och den kommer utan tvekan att betala sig. Detta skriver förrättningsman Agronom Ernst Göland den 10 april 1940. Den 15 februari 1942 upprättas ett kontrakt som gäller gödselvårdsanläggning. Det är cementering av ladugård 20 kvadratmeter samt gödselstad med 33 kvadratmeter.
• För ifrågavarande arbete har beviljats stadsbidrag till ett belopp av etthundrafyrtio kronor (140:-), som bidragstagaren äger att, i den mån arbetet vederbörligen utförts, avsynats och godkänts, hos Hushållningssällskapet kassaförvaltare mot kvitto uppbära. Arbetet skall vara anmält för avsyning före den 1 oktober 1943.

Olga Karlsson i Aggarp skriver på och Helmer Andersson i Bjälkerum samt Gustaf Lindqvist i Åsa bevittnar underskriften. Nu kommer ett nytt brev från Hushållningssällskapet i Jönköping och tyvärr finns ej datum, då man hänvisar till poststämpel.

• Här med får jag meddela, att Förvaltningsutskottet förklarat den av Eder inlämnade ansökan om stadsbidrag till gödselvårdsanläggning vilande tills vidare på grund av brist på medel. Så fort ytterligare anslag ställes till vårt förfogande, blir emellertid nämnda ansökan, utan särskild framställning från Eder, föremål för förnyad behandling. När detta kommer att ske, kan jag för närvarande icke upplysa om, men så fort fördelning verkställs, blir Ni under alla omständigheter underrättad om utgången. Detta meddelande innebär givetvis icke något som helst löfte om bidrag. För den händelse Ni skulle önska utföra arbetet ändå, bilägges den uppgjorda planen.

Genom skriftväxling kan man se att kontraktet förlängs och att medel står åter till förfogande då man kan läsa i nytt brev.

•  Med hänvisning till mellan Eder och Hushållningssällskapet upprättat kontrakt får jag erinra om att rubricerade företag skulle med ett års uppskov varit slutfört senast den 1 oktober 1944. Då denna tid nu är överskriden och vi fortfarande icke hört något från Eder, får jag anmoda Eder omgående meddela, huruvida företaget nu är slutfört enligt fastställd plan. I så fall torde Ni bedja hushållskretsens ordförande vid tillfälle verkställa avsyning och utfärda intyg. Har ni icke hunnit få företaget färdigt men önskar fullfölja detsamma, kan eventuellt genom hushållningssällskapet ytterligare ett års förlängning utvecklas hos Kungl. Lantbruksstyrelsen under förutsättning att bärande skäl föreligga. Ni torde då omgående ingiva en till hushållningssällskapet ställd ansökan om uppskov med angivande av skäl för uppskov, som föreligga. Ansökningar inkomna senare än den 31 oktober 1944 kunna icke upptagas till behandling. Bidraget återgår i så fall till Kungl. Lantbruksstyrelsen

Den 13 november 1944 kommer brev till Olga från Egnahemsnämnden i Jönköping – Angående förbättringsbidrag. Särskilt byggnadstillstånd behöver ej sökas för det byggnadsarbete, som rubricerat bidrag avser. Dock får ej arbete bedrivas under tiden 15 april – 15 maj och 1 augusti – 15 september utan tillstånd av Länsarbetsnämnden.

I april 1949 kommer ett brev till nye ägaren Signe Axelsson som berättar att det blev till sist en gödselvårdsanläggning och att bidrag betalades ut.

• Här med meddelas att Lantbruksnämnden beviljat Eder statsbidrag å etthundratio (110:-) kronor utförande av gödselvårdsanläggning. Bidraget kommer att utbetalas till Eder snarast möjligt. Vid all skriftväxling i ärendet skall ovan angivna registernummer åberopas. Lantbruksnämnden i Jönköping herr Kling skriver - Företaget är avsynat och godkänt av lantbruksnämnden.

De förbättringar som gjordes i jordbruket från 1938 till 1949 hjälpte inte. Ett litet torpställe som Aggarp på 10 hektar var för litet och klarade inte av att bli lönsamt. Axelsson blev de sista att bo och driva jordbruk i Aggarp. När Bertil Andersson (Bjelkemyr) köpte Aggarp 1955 så hyrdes huset ut till fritidsboende. Skog och mark brukades tillsammans med gården i Bjälkerum.

Gödselplattan kom till ny användning. Det är på denna som vi har vår sågbänk.  

Betesförbättring 1939

Aggarps historia

Del 3 Bidrag.
2 september 1939 upprättar A Christofferson vandringsrättare en ny plan på tre nya områden.

• Plan och utlåtande över betesförbättring. Den för betesförbättring planlagda marken utgör: figur 1 0.20 hektar, figur 2 0.13 hektar, samt figur 3 0.32 hektar(summa 0.65 hektar) enligt kartskiss. Arbetet skall utföras enligt tidigare plan enligt dokumentet. Det har tillkommit rödsvingel i fröinsådden. Från utlåtandet kan man läsa: Marktyp och jordmån är hagmark med morän. Markvegetation är gran, fur, björk m.m. Områdets läge och lämplighet till betesmark figur 1 omedelbart norr om gården, figur 2 omedelbart nordväst om gården och figur 3 50 meter norr om gården. Området är lämpligt. Fastigheten har en totalarea av 10 hektar, varav 2 hektar odlad jord och 0.5 hektar kulturbete. Djurantalet är 3 kor 1 ungdjur, 2 får, 2 svin och 10 höns. Jordbrukets skötsel är god och nuvarande betestillgång fyller ej behovet. Kostnadsberäkningen berättar följande: Röjning och markberedning 130 kronor, grundkalkning 50 kronor, Grundgödsling 53 kronor, fröinsådd 75 kronor och stängseluppsättning 22 kronor(total summa 330 kronor). Den 11 oktober 1940 biviljas bidrag med 150 kronor och ett Betesförbättringskontrakt B nr. 3336 upprättas. Vid detta tillfälle är det bröderna Helmer och Axel Andersson i Bjälkerum som bevittnar Olgas namntekning. Arbetet skall vara fullbordat senast 1 oktober 1942.
  

  

  Naturen har på många ställen återtagit det bete som tidigare ägare anlade

  
  

  
  

Betesförbättring 1935

Aggarps historia

 Del 2 Bidrag.

Vid samma tillfälle som i del 1 görs även betesförbättring på ett område som är 0.68 hektar. Vandringsrättare Åkerskog skriver följande.

• Dikning utförs enligt med vad kartskissen utvisar, öppet dike 0.60 meter djupt och 1.20 i dag bredd. Området röjs fullständigt. Smärre träd och buskar köras upp med röjningskrok eller dylik. I övrigt nedsågas träden med korta stubbar. Om lokalen tillåter verkställes tidigt på våren ytbränning, i annat fall föres ris och bråte i högar och brännes, varefter askan väl utsprides. Markberedning verkställes med lämplig betesharv tillexempel Rekordharv, varefter tuvor, lös mossa gässuddar och dylikt hopköras i kompost. Området bör indelas i 3 fållor. För att jordförbättra gives 2000 kilo bränd kalk, 260 kilo 20 % superfosfat, 130 kilo 40 % kalisalt, 70 kilo kalksalpeter samt eftertillgång kreatursgödsel. För fröinsådd skall användas 2.5 kilo rödklöver, 1.5 kilo alsikeklöver, 2.5 kilo vitklöver, 2 kilo timotej, 5,5 kilo ängsgröe och 4 kilo ängsvingel. Kalken som skall vara väl släkt (ej självsläkt), och kreatursgödseln spridas helst på hösten och nedgrävas väl var för sig. Konstgödseln utsås på våren och nedharvas likaledes väl. Fröinsådd verkställs under våren-försommaren, när gronings- och utveklingsbetingelserna äro goda. Fröet myllas med lämplig harv, varefter området vältas väl. Tillse att fröet under utsåningen hålles väl blandat. För underhåll och skötsel skall årligen 140 kilo 20 % superfosfat, 70 kilo 40 % kalisalt samt 60-75 kilo ljungsalpeter tillföras. Kalkning sker vart sjunde år med 1000 kilo. Kompost eller kreatursgödsel bör tillföras emellanåt, särskilt om jorden är torr och mager. Skottslotter utföres, där sådan erfordras, 2-3 gånger årligen. Efter varje avbetning utsprides gödselkokor och avslås kvarstående gräsrator. För betets bestånd är det viktigt att djuren ej får beta för hårt eller att betet får förväxa. Detta motverkas genom att rätt genomförd betning och indelning av betesvallarna å egendomen i lämpligt antal fällor. Kostnadsberäkning, dikning 20 kronor, röjning och markarbeten 85 kronor, grundkalkning 50 kronor, grundgödsling 54 kronor, fröinsådd 59 kronor och stängseluppsättning 12 kronor. Summa kronor 280 kronor. Utlåtande, marktyp och jordmån är hagmark mullhaltig stenig och morän. Markvegetation är gran, björkar, enebuskar, bräken samt diverse sämre gräs. Områdets läge och lämplighet till betesmark är hundra meter öster om boningshuset och anses lämpligt. Jordbrukets skötsel är möjligt och nuvarande betestillgång uppfyller ej behovet. Jönköping den 24 oktober 1935 Förrättningsman Sam Åkerskog vandringsrättare.

Den 1 juli 1938 upprättas betesförbättringskontrakt B nr. 1411 som Olga skriver på. Georg Ahlstedt i Åsen och Gustaf Lindqvist i Åsa bevittnar namntekningen. Bidrag är beviljat med 85 kronor och skall vara avslutat senast den 1 oktober 1938.

David i Svenstorps ungdjur får nu mer hålla betet öppet

Vandringsrättare

Aggarps historia

Del 1 Bidrag.
"Vandringsrättare"
Smaka på ordet, ordet har en djup och vacker dimission. På större gårdar anställdes Rättare, som var utbildade inom jordbruk. De tjänstgjorde som arbetsledare i det dagliga arbetet. Hushållningssällskapet hade vandringsrättare anställda som besökte gårdar och torp för att förbättra jordbruken. Dessa tjänster försvann i mitten av 1940 talet.  I gömmorna har vi ett antal gamla dokument som berättar om Aggarps historia. Några av dokumenten handlar om hur bidrag till ett mer effektivt jordbruk söktes. Man hade möjlighet att söka bidrag till utvekling av ”lägenhet”. Det gällde för djurhållningen och åker samt betesmark.  Hushållningssällskapet kom på inspektion och var de som beviljade ersättningen. I Aggarp började man med att söka bidrag för att utöka betesmarken. Utifrån upprättad plan får vi en möjlighet till inblick i vardagen på ett torp. Vi får även veta vilka djur som fanns och hur många vid besöket.

Den 24 oktober 1935 så föreslog förrättningsman Åkerskog från Jönköpings läns hushållningssällskap en rad åtgärder i Aggarp. I  det första protokollet kan man läsa,

• Plan och utlåtande över nyodling å jordbruksfastigheten Aggarp, Åsa i Kråkshults socken, ägare Olga Karlsson vartill stadsbidrag sökts. Detta enligt stadsbidrag till nyodling å ofullständiga jordbruk. Den för nyodling planlagda arealen utgör 0.26 hektar. Öppna diken av en längd av 195 meter, djup 0.90 meter, dagbredd 1.80 meter bottenbredd 0.20 meter till en kostnad av 0.40 kronor metern. Summa 78 kronor. Odlingen bör utföras genom uppbryta och bortföra alla stubbar och stenar. Jorden spadvändas. Detta till en kostnad av 0.26 hektar á 0,05 kronor. Summa 130 kronor. Utlåtande: Marktyp och jordmån är hagmark och kärr på grusbotten. Nuvarande vegetation är barrskog och skogsmossa samt gräsarter. Områdets läge och lämplighet för nyodling är 150 meter öster om gården och anses lämplig. Gården har för nuvarande en total areal av 11 hektar, varav 2 hektar odlad jord. Djurantalet på gården är 3 kor, 3 får, 2 svin och 20 höns. Jordbrukets skötsel är möjligt men nuvarande areal odlad jord anses ej giva sökande erforderlig utkomst av jordbruket. Jönköping den 24 oktober 1935 Sam Åkerskog vandringsrättare.

Den 1 juli 1936 Beviljar Jönköpings län hushållningssällskap nyodlingsbidrag B nr. 875. Det upprättas nyodlingskontrakt och bidrag är beviljat med 65 kronor. Grannarna Georg Ahlstedt i Åsen och Gustaf Lindqvist i Åsa bevittnar namntekningen som Olga Karlsson gör. Arbetet skall vara avslutat före den 1 oktober 1938.

Det är dessa små skiften som vi nu håller på att renovera. Hela torpmiljön bygger ju på att vi får fram spåren efter tidigare ägares slit för att klara det dagliga brödet. Framför allt är det sly och gran som har återtagit dessa områden. Granarna har vuxit sig stora eftersom de inte har haft konkurens under de sista femtio åren........





Vårstädat med linoljesåpa

En kall och regnig maj fyller bondens lada all. Ja något i den stilen står det i bondepraktikan. Att det varit kallt och regnigt i maj har väl alla märkt. Så nu hoppas vi på en varm och skön sommar.
Nu har det i alla fall äntligen blivit vår städat i torpet. Att det är lite kallt inne gör ju inte så mycket. Skurborste, hink ock trasa håller värmen uppe och  blir man varm kan man kyla sig i det kalla  skurvattnet. Det är ett dagsverke som ska göras och visst blir man nöjd när skurgolven återtar sin matta lyster efter skurborsten och linoljesåpans framfart.

 

 

Ett annat dagsverke som ska göras är att se över våra stängsel. De behöver en översyn efter vintern och vildsvinens framfart. Det måste hinnas med nu framöver för till midsommar kommer våra sommargäster. Ja det är några kvigor som ska tillbringa några sommarveckor med oss. Vi är så tacksamma för att de kommer och hjälper oss med att hålla torpmiljön i vårdat skick.

2014 Året som gick

När kylan nu har nypt till lagom till jul tänker man tillbaka på året som varit.  Sommaren gav oss många härliga dagar. Ja våren och hösten var inte så dumma de heller. Det blev i alla fall en hel del gjort på torpet när vi nu summerar året som gick. Det stora arbetet var ju takbytet som vi fick hjälp med. Den sista panelen som skulle bytas på baksidan av huset blev också gjort. Vindskivor fönsterfoder samt knutbrädor målades. Det var nog de lite större arbetena som gjordes under året. Det har givet vis fixats en del annat också.

Ett torp ger ju inte "bara" en massa arbeten. Det är en plats att bara vara på. En stunds avkoppling då och då. Att kunna få se årstiderna växla. Blommor knoppas och slår ut. Fåglar upphåller sig runt torpet efter tillgång på föda. Ja allt har ju sin tid.



Lupinerna som blommar på försommaren, visst är de vackra. Om de blommade hela sommaren så skulle vi nog ha en annan uppfattning.

Och visst vintern har sin tid, så nu ser vi fram mot nästa vår, sommar och höst.

Gott nytt år!

 

 





 

Tänd ett ljus

Nu var det ett tag sedan jag skrev på bloggen. Så blir det ibland av olika anledningar. Jag har lite dåligt samvete, så det är bara att sätta igång.

Så här i adventstider så kom jag att tänka på en lite annorlunda ljusstake som vi har i Aggarp. Det är en nytillverkad ljusstake av en gammal förebild. Jag har sett några gamla modeller. Den är gjord i ganska tunn bleckplåt med ljushållare och ett handtag.



 

 

 Finnessen är den att ljustaken har en utdragbar låda i gaveln. I lådan förvarar man tändstickor och ljusstumpar. Praktiskt och bra. Har hört att dessa ljusstakar kallades för "stumpastakar". Namnet kan ju ha uppkommit av att det var lätt att spara småstumpar i lådan och att de fanns till hands vid behov.

Nu mer tänder vi stearinljus för att det är trevligt och ger en mysfaktor. Det får vi se framemot på söndag då det är första advent.