Gammla tapeter farstun

Vår farstu är liten och trång. Här finns en liten trapp till vindens utrymmen. Här valde vi att låta gavelväggen vara orörd. Att rengöra väggens timmer var behövligt. Kallt vatten och linoljesåpa fick med skurborstens hjälp bort smutsen. Genom att låta denna del vara orörd kan vi läsa historia. Vid ledstången där trappan ska vara ser vi urtag för tidigare takbjälkar. Här valde vi att ha det nyinlagda golvet målat för att lättare kunna hålla rent.

Trappan har målats i samma färg som golvet. Foder kring dörren är målade men inte dörrarna. Vi hittade rätt färg, den är bara något blankare.

Dörrarna från verandan är öppnade. Slagbordet samt en stol är föremål sam fanns på torpet när vi tog över.

Gammla tapeter Stora rummet

Att hitta rätt tapeter till ett rum är inte det lättaste. Först och främst måste man bestämma vilket årtionde och århundrade som rummet ska spegla. Vill man behålla färgsättning på listverk och dörrar bör ju tapetens färgsättning stämma. Ibland hittar man en tapet och anpassar rummet efter tapeten. I stora rummet kändes det svårt då datum och år på timmerstommen inte går att sätta. Huset har byggts på och tak och dörrposter har höjts. På några ställen fanns spår av lerklining, en typ av lerbruk med halm och tagel i. Man kunde även på vissa ställen se yxhuggen för att få fram fästytan likt fjäll, för lerblandningen. De största ytorna var rena och visade att man valt att ta bort denna ytbehandling vid någon renovering. Det troliga är att man gjorde detta när huset byggdes till i en vinkel med en sovkammare i början på 1900 - talet. Vi hittade fyra olika tapeter på lerblandningen. Dessa är nu lagda till historiemappen.

Det var givet att behålla den ursprungliga färgsättningen på dörrar och foder.Vi har tapetsera med fyra olika tapeter. Alla speglar lite olika tidsepokrar och tidsideal utifrån rum och karaktär. Eftersom lister, foder och fönster ska gå ton i ton med tapeterna, har det varit ett pysslande.

Storstugans karaktär med den stora vita spismuren kräver balans med en mörkare tapet. Vi valde tapeten tidigt. Den kända Rosenvinge som tillverkades i Anneberg på ECO-tapeter. Den försvann med fabrikens nedläggning men har åter tagits i produktion av Boråstapeter.
ECO AB Epok 255174 (Rosenvinge renässans1560-1650).
Vår Rosenvinge hittade vi på lagret i Anneberg flera år efter att fabriken hade lagts ner.



Jo det blir nog som vi tänkt.....



Rummet färdigtapetserat, nyskurat golv med linoljesåpa
 

 

Här inspekterar våra katter (bengaler) det färdiga rummet. Rummet känns trots allt inte mörkt och tapeten har hittat sin plats.

Detaljer i torpmiljö

Att bygga upp en gammal miljö är spännande. Ibland hittar man just den rätta detaljen eller prylen. I bland ringer någon man känner och frågar behöver du inte ......
Roligaste fynden blir dom man just oväntat springer på. I samma ögonblick förstår man att det är det man sökt, men inte trodde att man skulle hitta.

Så var det härom veckan då jag av en tillfällighet hittar två gamla termometrar. En gul och en blå. De ser oanvända ut. 1.75 står det på baksidan.  Den blå får sin plats i köket där färgen är rätt. Den gula i sovrummet där den passar bäst. Det är roligt att bygga upp miljön och man blir så nöjd när man får till det. Just gamla termometrar har jag letat länge efter.

Vi var på loppis i somras. Loppisen var utförsäljning efter en affär som lades ner i Kråkshult. jag tror det var på sextiotalet. Fynden där blev lite fler detaljer som vi behövde.

 

Ad vitaminer som har utgångsdatum i början på sextotalet

Även i ett litet torp vill man lukta gott när lördagskvällen kommer. Denna produkt var nog inte högprioriterad i torpmiljön. Det var nog många andra varor som kom i första hand.

El i torpet

Vi behöver el! Att renovera ett hus utan el tar längre tid. El var det tvunget att bli om boendet skulle fungera för oss. Det är inte billligt att få el framdraget till ett hus. Det gör ju inte saken bättre om det är långt till ledningar och transformatorer. Efter mycket divederande med Smålands Kraft som var leverantör på den tiden blev det av i mitten på 80-talet.
Historiskt vet vi inte när de första elledningarna drogs till Aggarp. Troligt är 30-40 -talet. Det finns ett gammalt elskåp på vinden med en 6 ampers säkring. Där finns avläsningslapp från 40-talet och fram till 1955 då elen stängdes av. Avläsningen gjordes en gång per år. Förbrukningen skvallrar om att elen nästan inte använts. I Aggarp fanns två taklampor, en utelampa och ett eluttag. Abonnemangsavgiften på den tiden var baserad på hur många lyspunkter och eluttag man hade.  Av detta kan man ju få en förklaring till varför den livsfarliga "lamptjuven" kom till. Att man på många ställen ser ett eluttag mitt på väggen i många gamla hus är mer att visa att man hade råd, än av praktiska skäl. I Kråkshults hembygdsböcker kan man läsa mer om hur bygden fick el. 

Ovan finns den farliga lamptjuven. Här är en uppmaning

från 50-talet hur elsladdar och utrustning ska användas.

 

I Aggarp är alla elinstallationer nya. Vi är tacksamma för att vår svåger Knut finns och är elektriker. Vi har valt att göra det mesta dolt. På vissa ställen har vi där emot lagt "kulo" installation för att förstärka elektrifieringen.

En gammal taklampa från 30-talet i köksfarstun och en likadan i hallen.

Dessa hittade vi i ett hus som skulle rivas. Glaskupana färg ger ett milt gult ljus.

 

Indraget vatten

För att få torpet att fungera för oss "moderna" människor bestämde vi oss tidigt för att ha indraget vatten. Denna tanke var med i vår renoveringsplan. Golvet i köket var helt slut. Det gällde att få bort allt dåligt virke i huset för att få stopp på nedbrytningen av huset. Det var inte många golvbrädor som gick att plocka bort hela. Det som var kvar av golvsyllen skyfflades ut med skyffel. Även här låg ett stampat jordgolv under golvet. Med hjälp av diverse verktyg grävdes köket ur. Stenläggningen för gråstenspipan förstärktes genom en stödmur.
Genom att många arbeten är beroende av varandra så funderade jag på hur jag skulle få till framtida avlopp och vatten in. Den enda vettiga lösningen var att gräva ur köket till cirka två meters djup för att få till en källare under det lilla köket. En lucka i golvet skulle få bli framtida åtkomst till utrymmet.
Så fick det bli. Urgrävningen påbörjades och hink för hink flyttades jordmassorna ut ur köket.  Gjutform för väggar gjordes på ett lager av makadam. Där inkommande vatten och avlopp skulle ansluta murade jag in gammalt poröst tegel. Utrymmet bakom de nya väggarna fylldes med dräneringsgrus. Nya bärlinor för framtida golv lades på plats. Så långt gick arbetet bra. Utrymmet blev cirka 1,40 x 1,40 och 1,70 djupt. Ja, det var den sommaren.

När vi flera år senare skulle ansluta vatten och avlopp kunde vi smidigt gräva oss in utifrån. Att hitta de porösa tegelstenarna var inte svårt.

Köket före renoveringen


 

Luckan till kökskällaren
 

Källaren har putsats och vitmålats och är torr. I källaren finns gjutna hyllor, vattenpumpen och varmvattensberedaren. Här finns avstängningar för vattnet till köket, vattenposten ute och vatten till vårt utedass/tvättrum. Källaren är frostfri vilket känns bra.