Aggarps historia
Del 1 Bidrag.
"Vandringsrättare"
Smaka på ordet, ordet har en djup och vacker dimission. På större gårdar anställdes Rättare, som var utbildade inom jordbruk. De tjänstgjorde som arbetsledare i det dagliga arbetet. Hushållningssällskapet hade vandringsrättare anställda som besökte gårdar och torp för att förbättra jordbruken. Dessa tjänster försvann i mitten av 1940 talet. I gömmorna har vi ett antal gamla dokument som berättar om Aggarps historia. Några av dokumenten handlar om hur bidrag till ett mer effektivt jordbruk söktes. Man hade möjlighet att söka bidrag till utvekling av ”lägenhet”. Det gällde för djurhållningen och åker samt betesmark. Hushållningssällskapet kom på inspektion och var de som beviljade ersättningen. I Aggarp började man med att söka bidrag för att utöka betesmarken. Utifrån upprättad plan får vi en möjlighet till inblick i vardagen på ett torp. Vi får även veta vilka djur som fanns och hur många vid besöket.
"Vandringsrättare"
Smaka på ordet, ordet har en djup och vacker dimission. På större gårdar anställdes Rättare, som var utbildade inom jordbruk. De tjänstgjorde som arbetsledare i det dagliga arbetet. Hushållningssällskapet hade vandringsrättare anställda som besökte gårdar och torp för att förbättra jordbruken. Dessa tjänster försvann i mitten av 1940 talet. I gömmorna har vi ett antal gamla dokument som berättar om Aggarps historia. Några av dokumenten handlar om hur bidrag till ett mer effektivt jordbruk söktes. Man hade möjlighet att söka bidrag till utvekling av ”lägenhet”. Det gällde för djurhållningen och åker samt betesmark. Hushållningssällskapet kom på inspektion och var de som beviljade ersättningen. I Aggarp började man med att söka bidrag för att utöka betesmarken. Utifrån upprättad plan får vi en möjlighet till inblick i vardagen på ett torp. Vi får även veta vilka djur som fanns och hur många vid besöket.
Den 24 oktober 1935 så föreslog förrättningsman Åkerskog
från Jönköpings läns hushållningssällskap en rad åtgärder i Aggarp. I det första
protokollet kan man läsa,
- Plan och utlåtande över nyodling å jordbruksfastigheten Aggarp, Åsa i Kråkshults socken, ägare Olga Karlsson vartill stadsbidrag sökts. Detta enligt stadsbidrag till nyodling å ofullständiga jordbruk. Den för nyodling planlagda arealen utgör 0.26 hektar. Öppna diken av en längd av 195 meter, djup 0.90 meter, dagbredd 1.80 meter bottenbredd 0.20 meter till en kostnad av 0.40 kronor metern. Summa 78 kronor. Odlingen bör utföras genom uppbryta och bortföra alla stubbar och stenar. Jorden spadvändas. Detta till en kostnad av 0.26 hektar á 0,05 kronor. Summa 130 kronor. Utlåtande: Marktyp och jordmån är hagmark och kärr på grusbotten. Nuvarande vegetation är barrskog och skogsmossa samt gräsarter. Områdets läge och lämplighet för nyodling är 150 meter öster om gården och anses lämplig. Gården har för nuvarande en total areal av 11 hektar, varav 2 hektar odlad jord. Djurantalet på gården är 3 kor, 3 får, 2 svin och 20 höns. Jordbrukets skötsel är möjligt men nuvarande areal odlad jord anses ej giva sökande erforderlig utkomst av jordbruket. Jönköping den 24 oktober 1935 Sam Åkerskog vandringsrättare.
Den 1 juli 1936 Beviljar Jönköpings län hushållningssällskap
nyodlingsbidrag B nr. 875. Det upprättas nyodlingskontrakt och bidrag är
beviljat med 65 kronor. Grannarna Georg Ahlstedt i Åsen och Gustaf Lindqvist i
Åsa bevittnar namntekningen som Olga Karlsson gör. Arbetet skall vara avslutat
före den 1 oktober 1938.
Det är dessa små skiften som vi nu håller på att renovera. Hela torpmiljön bygger ju på att vi får fram spåren efter tidigare ägares slit för att klara det dagliga brödet. Framför allt är det sly och gran som har återtagit dessa områden. Granarna har vuxit sig stora eftersom de inte har haft konkurens under de sista femtio åren........
