Aggarps historia
Del 4 Bidrag.
Arbetsbeskrivning,
ritning, kostnadsberäkning och utlåtande till cementerad gödselvårdsanläggning.
- Vid jordbruksfastigheten lägenheten Aggarp i Kråkshults socken, Jönköpings län. Ägare Olga Karlsson, brukare den samme plus maken. Fastighetens areal odlad jord utgör 2.25 hektar. Kreatursbesättningen utgöres normalt av 1 häst, 3 vuxna nötkretaur, 2 ungnöt och 2 svin. Vid detta tillfälle upprättas ritning på fähuset 20 kvm. och gödselplattan 33 kvm. Arbetet beräknas till en kostnad av 580 kronor. På fastigheten föreligger behov av gödselvårdsanläggning i den omfattning, som ovan angivets, och den kommer utan tvekan att betala sig. Detta skriver förrättningsman Agronom Ernst Göland den 10 april 1940. Den 15 februari 1942 upprättas ett kontrakt som gäller gödselvårdsanläggning. Det är cementering av ladugård 20 kvadratmeter samt gödselstad med 33 kvadratmeter.
- För ifrågavarande arbete har beviljats stadsbidrag till ett belopp av etthundrafyrtio kronor (140:-), som bidragstagaren äger att, i den mån arbetet vederbörligen utförts, avsynats och godkänts, hos Hushållningssällskapet kassaförvaltare mot kvitto uppbära. Arbetet skall vara anmält för avsyning före den 1 oktober 1943.
Olga Karlsson i Aggarp skriver på
och Helmer Andersson i Bjälkerum samt Gustaf Lindqvist i Åsa bevittnar
underskriften. Nu kommer ett nytt brev från Hushållningssällskapet i Jönköping
och tyvärr finns ej datum, då man hänvisar till poststämpel.
- Här med får jag meddela, att Förvaltningsutskottet förklarat den av Eder inlämnade ansökan om stadsbidrag till gödselvårdsanläggning vilande tills vidare på grund av brist på medel. Så fort ytterligare anslag ställes till vårt förfogande, blir emellertid nämnda ansökan, utan särskild framställning från Eder, föremål för förnyad behandling. När detta kommer att ske, kan jag för närvarande icke upplysa om, men så fort fördelning verkställs, blir Ni under alla omständigheter underrättad om utgången. Detta meddelande innebär givetvis icke något som helst löfte om bidrag. För den händelse Ni skulle önska utföra arbetet ändå, bilägges den uppgjorda planen.
Genom skriftväxling kan man se
att kontraktet förlängs och att medel står åter till förfogande då man kan läsa
i nytt brev.
- Med hänvisning till mellan Eder och Hushållningssällskapet upprättat kontrakt får jag erinra om att rubricerade företag skulle med ett års uppskov varit slutfört senast den 1 oktober 1944. Då denna tid nu är överskriden och vi fortfarande icke hört något från Eder, får jag anmoda Eder omgående meddela, huruvida företaget nu är slutfört enligt fastställd plan. I så fall torde Ni bedja hushållskretsens ordförande vid tillfälle verkställa avsyning och utfärda intyg. Har ni icke hunnit få företaget färdigt men önskar fullfölja detsamma, kan eventuellt genom hushållningssällskapet ytterligare ett års förlängning utvecklas hos Kungl. Lantbruksstyrelsen under förutsättning att bärande skäl föreligga. Ni torde då omgående ingiva en till hushållningssällskapet ställd ansökan om uppskov med angivande av skäl för uppskov, som föreligga. Ansökningar inkomna senare än den 31 oktober 1944 kunna icke upptagas till behandling. Bidraget återgår i så fall till Kungl. Lantbruksstyrelsen
Den 13 november 1944 kommer brev till Olga från
Egnahemsnämnden i Jönköping – Angående
förbättringsbidrag. Särskilt byggnadstillstånd behöver ej sökas för det
byggnadsarbete, som rubricerat bidrag avser. Dock får ej arbete bedrivas under
tiden 15 april – 15 maj och 1 augusti – 15 september utan tillstånd av
Länsarbetsnämnden.
I april 1949 kommer ett brev till nye ägaren Signe Axelsson
som berättar att det blev till sist en gödselvårdsanläggning och att bidrag betalades ut.
- Här med meddelas att Lantbruksnämnden beviljat Eder statsbidrag å etthundratio (110:-) kronor utförande av gödselvårdsanläggning. Bidraget kommer att utbetalas till Eder snarast möjligt. Vid all skriftväxling i ärendet skall ovan angivna registernummer åberopas. Lantbruksnämnden i Jönköping herr Kling skriver - Företaget är avsynat och godkänt av lantbruksnämnden.
De förbättringar som gjordes i
jordbruket från 1938 till 1949 hjälpte inte. Ett litet torpställe som Aggarp på
10 hektar var för litet och klarade inte av att bli lönsamt. Axelsson blev de
sista att bo och driva jordbruk i Aggarp. När Bertil Andersson (Bjelkemyr) köpte
Aggarp 1955 så hyrdes huset ut till fritidsboende. Skog och mark brukades
tillsammans med gården i Bjälkerum.
Gödselplattan kom till ny användning. Det är på denna som vi har vår sågbänk.
