Tapeterna har sin egen historia. I Flisby fanns en målarmästare vid namn Axel Sandahl. Han hade även en kollega som hette Karl-Erik Säll. Karl-Erik var döv, men hade en otrolig förmåga att läsa på läpparna. De anlitades vid målning och tapetsering i bygden. Vid en renovering 1979 skulle de sätta en salstapet i ett rum i Flisby församlingshem. Axel klippte tapeter och la på lim som han sedan la åt sidan. Där låg sedan en hög. Utan ett ord tog Karl-Erik tapeter och satte upp. Oavsett var tapeten skulle sitta så passade den. Hur denna kommunikation fungerade kom jag aldrig underfund med. De kunde varandra utan och innan. Vid detta tillfälle var nog Axel runt 70 år. Anne Håkansson övertog Axels gamla tapetlager några år senare. Det fanns tapeter från tidigt 1900 till 1960 tal. Tjugo år senare bestämde vi oss för en av dessa tidiga 1900 tals tapeter till vårt vindsrum.
Rummet var lager även för oss före renoveringen. |
Med linoljesåpa skuras golvet för att få den rätta ytan och lystern. |
Ett gammaldags räcke var nödvändigt vid trappen. Räcket är nytillverkat efter gammal förebild med urtappade spjälor som är ställda på tvären. Här provar våra katter hållfastigheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar