Takrenovering 2

Då var framsidan av huset färdigt lagom till midsommar. Ja tur var det, för vad det regnade i torsdags och lördags. Tur hade vi även med midsommarfirandet som fick en regnfri men lite kall midsommarafton. Taket är till belåtenhet. Ser ju för nytt ut nu, men det bleks säkert ner av solen. Huset har i alla fall fått ett säkert skydd för väta ett antal år framöver.

 

Taket är Planjas enkupiga plåttak. Det återstår att lägga plåt och randaler på delar av baksidan, men om en vecka är nog arbetet färdigt. I sommar blir det att måla vindskivor och andra snickardetaljer på huset.







Huset har inte haft hängrännor över allt tidigare. Vid blöt väderlek har stora mängder vatten blivet stående på baksidan. Nu sätter vi upp hängrännor och stuprör runt hela huset för att leda bort vatten från huset.

 

Det är lite ovant att se det nya taket. Huset har ju fått ett nytt utseende med det nya taket. Jag hoppas att vi inte renoverat bort charmen med torpet utan att vi säkrat husets överlevnad.

Takspån och Sticketak



Nu är det gamla taket med plåt nertaget. Det gamla stickertaket är ganska väl bevarat som ligger under plåten. Det är bara den yttersta ytveden som har grå färg av sol, vind och vatten. Men stickorna är torra och spröda. Det gamla stickertaket  kommer att få ligga kvar som ett tidsdokument. Nu ska det läggas ny bär läkt och vattenläkt. Taket kommer även att få ett tätskikt med oljemasonit. Det är med spänd förväntan vi väntar på det nya plåttaket.

 

 

Tak spånen på tillbyggnaden från 1910 -talet var mycket dåliga. Takstickorna på den äldre delen på taket är lite tjockare och bredare än vad som var vanligt under början på nittonhundratalet. Man ser tydligt att spräckningen är gjord med omsorg och troligen för hand. dessa takstickor var betydligt bättre.

 

 

 Under första hälften av nittonhundratalet hade varje by en stickerhyvel. I Bjälkerum stod den nere vid ån. Det var praktiskt när vedkubben skulle blötas inför hyvlingen. Takstickorna lades efter hyvling i buntar för en smidig hantering. Jag fick som åtta - nioåring vara med att lägga ett spåntak på Flisby hembygdsgårds fähus. När de blötlagda takstickorna skulle läggas ut var det mitt jobb att snabbt lägga ut stickorna i rätt fiberrikting. Morfar, Gustaf i Brostugan och Pelle spikade.

 

Skafferiet



Gamla hus har något som alla våra moderna kök borde ha. Jag tänker på skafferiet. Detta förvaringsutrymme var ju ett måste före kylskåpens tid. Vårt gamla skafferi hade en del skador i både tak och väggar. Både väta och gnagare hade hittat in. Den gamla pärlsponten var på vissa ställen i så dåligt skick, att både svamp och mögel hade fått fäste. Eftersom golvet är gjutet så stod fukten kvar i utrymmet.

Från köksfarstun leder den lilla dörren till skafferiet.

Skafferiet rensades ur och allt dåligt virke togs bort. Nya takreglar sattes in och tak och väggar bekläddes med ny pärlspont. Nya hyllplan gjordes och monterades med konsol och reglar på gammalt sätt. Vi ändrade något på hyllplaceringen för att passa oss bättre.

Lägg märke till svampkorgen. En sval sovplats en varm sommardag för katten.

 Vi valde att måla hyllor och väggar i en matt grå nyans. Ytorna är lätta att torka av och hålla rena. Hyllorna har fått virkade hyllremsor i ett gammalt mönster. Skafferiet är nu platsen för diverse matvaror och gamla köksredskap som vi samlar på oss.

 Skafferiet används nu flitigt av oss. Här får sylt, saft och annat plats under våra stunder i torpet. Det kalla betonggolvet håller skafferiet lagom varmt även under varma sommardagar.