Gammla köksredskap

Ett gammalt torp ska ha köksredskap som passar miljön. När jag tänker tillbaka på vad jag som liten såg i Farmor och mormors skafferi så kommer först dofter och smaker. Mormor hade kakburkarna till höger och alltid en drickaback på golvet. Ostkakebunkar och ysteformar i många modeller. Klarbärsylt och ostkaka stod nog högst på min önskelista av godsaker. Eller när det var vinter och hon tog fram torkade körsbär som gav smak av sommaren. I farmors skafferi luktade nog mest ättika och saltlake. Båda skafferien var bondskafferi så innehållet och köksredskapen fanns för självhushållningen. Båda hade alltid rökt fläsk som hängde på en krok. Aggarps skafferi får bli en påminnelse om barndomens minnen. Så vi har börjat att samla.
Vi fick en Huskqvarna no 8 med originalkartongen av min svåger Kjell. Med i kartongen fanns även med verktyg för korvstoppning.  Köttkvarnen har fått en given plats i skafferiet. Det är nog många kilo köttfärs som malts på dessa Husqvarna kvarnar. Vi får väl se om det blir någon köttfärs som blir mald på denna kvarn .

Denna "kvarn" är öppen med ett mothåll på ovansidan. Om den använts till mandel så riskerar man nog fingrarna. Den ser mer lämpad ut till skorpmjöl.

 

 

 En populär färg från fyrtio-femtotalet är de gula och gröna köksredskapen och emaljerade föremålen.  En handvisp och en stöt av lite grövre modell har vi hittat i denna färgkombination. Rivjärnet är lite kul då det är runt. Halvorna har olika grovlek på riv storleken.

 

 

Krokar och spikar var det gott om i både mormor och farmors skafferier. Det var inga ytor som var tomma. Järnspisen knastrade och de klarade hushållet utan att veckohandla. 

Spår från gamla tider

Jag letade efter en lämplig sten till en av kattgluggarna. I stenröset bland stenarna låg en gammal skiftnyckel. Ålder och rost hade satt sina spår. Man undrar om ägaren hade tappat eller kastat skiftnyckeln. Den hade i alla fall inga spår av att vara trasig mer än att rosten hade satt sina spår.

Vår gamla vagnsbod har en helt otrolig gammal  panel. Huset har aldrig målats utan träet har naket fått stå ut med väder och vind. Detta har skapat en fasad som är helt fantastisk. runt järnbeslag och spik har träet fått mörkare nyanser. Huset måste så småningom lyftas och regelverket bytas ut längst ner. Huset har satt sig på grund av att röta har förstört det marknära virket. Eftersom det kommer att fattas panel för att återställa hela byggnaden har jag en tanke att spara denna gamla panel till ett annat husobjekt.

Sommarminnen

Sommaren blev varm och skön. Det var bara att anpassa dygnets timmar för arbete och pyssel och svalkande bad i Enegrenen. Svalkande bad blev det minst ett par gånger om dagen när det var som varmast. Att ha tillgång till denna sjö gör livet och sommaren så mycket skönare  på torpet. När temperaturen i vattnet var runt 25 grader så var det svårt att lämna sjön.

 

Enegrenen

Den varma sommaren gjorde att det fanns gott om stora flygande gräshoppor. Enligt springläktens mått så är den här cirka tre tum.

 

 

 Vid ett besök på Brusaholms bruksmuseum fick jag pröva på att smida. Visst är det kul att få pröva på denna gamla konst. När järnet var varmt på fältässjan var det att greppa hammaren. Efter ett par slag kom jag att tänka på att det gamla dasset som behövde en tydligare gammaldags hasp. Smeden höll god min och det var först efter vridningen som han frågade vad jag tänkte göra. Haspen ska nu härdas och på klassiskt vis och värmas med linolja. Så nu letar jag efter en märla i lagom storlek för monteringen.

 

Egentillverkad smidd hasp till dasset